söndag 5 juni 2011

Elisabeth...

Ja, är väl dags att skriva hennes "berättelse" även på denna bloggen....

18;e september 2008 fick jag ett så fint "+" på ett Clearblue-test, blev lite chockad får jag säga! Jag & min dåvarande pojkvän bestämde oss för att behålla det, då vi försökt bli gravida ett bra tag. Veckorna gick, jag mådde bra & bebis mådde också bra.
30;e december 2008 var vi på RUL;et(Rutin Ultraljudet) & fick se våran lilla bebis. Fick även BF(Beräknad Födsel) till den 6;e juni. Lite coolt, faktiskt!!

3 veckor senare gjorde jag & pappan slut, som vänner. Jag fortsatte växa & började känna rejäla sparkar. Fick lyssna på hjärtljuden ofta & fick med mig pappan på ett besök, så han också fick höra hjärtljudet.

Som kom dagen ingen av oss ville ha...19;e april 2009, blev jag körd till Spec-förlossningen efter att ha legat sjuk & spytt upp allt jag försökt få ner senaste veckan. Får lämna kissprov & ta ett CTG. Är så borta att jag inte ens märker att det går ut & in sköterskor för att kolla så jag inte svimmat :P
Efter ca 20 min kommer en läkare & påpekar att jag är uttorkad, dom vill bara kolla hur bebis mår innan jag får dropp. Lägger mig osmidigt på britsen & fläker upp magen för allmän beskådan(jag var inte liten...) & så kletar hon på gelen & börjar kolla så bebis mår bra. Hon säger inget, och jag bara tittar på skärmen. Jag ser inget fel, men jag var dock ganska borta.

Två byten av maskin & en läkare senare så tar dom mig i handen & säger det jag inte vill höra..."Tyvärr hittar vi inte det vi vill se & höra. Det finns inga hjärtljud". Hinner knappt ta in vad dom sagt, förrän det är 3 sköterskor i rummet, dom antecknar massor & jag ber att få låna en telefon & ringa min mamma. Sen sprack det för mig, jag började störtgråta & skrek nästan.
20 minuter senare var mamma uppe med mig, och ungefär 2 timmar senare var alla systrar uppe + två svågrar.

Mitt i allt kommer mamma på att vi borde ringa mitt ex, pappan. Vi får tag i hans hemnummer, mamma pratar med honom, jag pratar lite snabbt & han skyndar till sjukhuset...

Blev igångsatt den 20;e april 11:30 på förmiddagen. Fick diverse smärtlindrig under dagen, som hjälpte helt underbart!
21;e april 00:15 så fick exet hjälpa mig från toaletten till sängen, jag hade fastnat på toaletten mitt i en värk. Ringer på sköterskan, som påpekar att jag är helt öppen. Ringer mamma i ren panik & 10 minuter senare var hon bredvid mig igen.

Runt klockan 3 på natten gick vattnet, och vid 4 började jag få krystvärkar.
4:15 föddes min underbara ängladotter Elisabeth, 42 cm lång & 2135 gram. En underbar ängel, som Gud ville ha tillbaks innan vi fick lära känna henne.

Elisabeth Angela Andersson
2009.04.21
Du var ett lån vi alltid minns
Något underbart, som ej längre finns

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar